Hallåj! Tänkte väl börja å säga att livet flyter på, men jag önskar mig semester när jag fyller år och i julklapp. Hinner aldrig umgås med nån känns de som. Vill ba åka te sthlm å hänga mä Johanni! Dricka vin å ha de gött... Men hinner jag de? nä. men snart slutar jag jobba för iår, ska nog inte ta på mig nått alls i höst, kanske nått pass... JAJA. Måste hinna med en utlandsresa i år också!! Sen har jag upptäckt att jag betalat alldeles för mkt skatt hitills iår, pga kommunens slarv med att ändra min vanliga normala skatt till onormalt. HAHA. Så ringde och klagade imorse, hoppas på återbetalning i Augusti redan :) Väntar ivrigt på mailet om hur mkt.... hehe. I övrigt har det varit underbart väder och vi hann med en kryssning i måndags till tisdagen, sen stannade jag kvar i sthlm med Johan och sedan umgicks jag med Johanna hela onsdagen! :D LYCKA <3 Sen i lördags kom Johan hit en snabbis och sov en natt med mig, sötpluppen, höhö. OCH nu fick jag mailet, 5800:- extra i utbetalning i skatt, grymt de ju???? :D LYCKA. lycka. lycka.

---

---

Sen nu tänkte jag lätta lite på hjärtat. Det är såhär att min mor, varken svarar på mina samtal eller sms. Hon ringer heller inte upp. Jag vet inte vad jag gjort för fel men ringde och frågade syster om hon pratat med mamma, vilket hon hade. Nånting har jag gjort.. tydligen. Men en sak ska jag säga, att en mor i mina ögon ska inte få göra såhär mot sina barn. Speciellt när de inte ens vet varför. Inte under såhär många dagar. Jag tycker att en person som gör såhär söker nån sorts reaktion. Den reaktionen skriver jag här och den är förmodligen inte den min mor väntar sig. Det enda som händer när hon gör såhär är att relationen mellan oss glider och förstörs. Jag gillar inte att hon ringer min bästa vän och kan säga exakt vad problemen är när det är mig hon borde prata med, eftersom det tydligen är jag som gjort nått. Jag tycker hon är väldigt krävande och på något vis känns dem som att hon är barnet just nu. Jag ger upp.

---

---