Jag är väldigt låg för tillfället och tror jag själv måste acceptera att det är så bara. Jag kan inte skynda på, jag skulle vilja men det funkar inte. Det är verkligen kaos i min hjärna just nu och känslan att jag misslyckats infinner sig väldigt ofta. Jag vill inte göra någon besviken men kan inte riktigt styra över det här. Det är så mycket som jag inte kan sätta ord på, jag kan inte visa och jag kan inte göra annat än att vilja sova bort det, drar gärna täcket över huvudet men samtidigt försöker jag göra det jag ska för att keep on goin. Men ibland måste man få ha dagar när ingenting är viktigt. I slutändan tror jag att detta gör mig starkare, ge mig lite tid bara, att berarbeta allt.