Every story has an end.

Jag tror jag behöver sova lite, kanske till och med mycket. Men som nu när jag är trött är jag faktiskt lite ledsen, jag är också rädd. Att jag fallit helt själv. Det är inte som det var. Det är konstigt. Jag vill inte. Bjuder trots min lilla neråtdimp på en bild, puss :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0